Del 4 – Om sanningen ska fram, vill du ligga med mig då?

Då var vi här igen..
En man vi kan kalla Mr M kontaktade mig för några dagar sedan med ett jätte inlägg.
Vi känner inte varandra utan Mr M är en person som läst, berörts och velat ventilera.
Han har även kämpat för att hitta Fröken H då han står på hennes sida, Fröken H har nu lagt ut hans mail till mig på sin blogg, men jag har även mailat honom vid ett flertal tillfällen så vi lägger väl ut den konversationen också:

Vilken hoplös människa du är… Och nej min konspitoririska ”vän”, du känner inte mig och jag känner inte dig.

Vid första anblick så hade jag hopp om att texten skulle visa påvisa något vettigt. Men så blev det verkligen inte. Du skojar om att du väntar på att Hollywood ska ringa, men tro mig din berättelse är långt i från något intressant. Fröken H har all min respekt som gjort allt för att hålla sitt liv levande. Däremot hade det verkligen varit intressant att läsa hennes version också. Så jag får googla runt för att se om jag hittar hennes blogg.

Du förklarar att du hade en kris och visst det kan hända alla. Men jag misstänker att de åren inte går till historien som de lyckligaste för Fröken H. Du gör hennes liv surt under en tid. Hon bestämmer ändå att hon kan tänka sig att låta dig vara kvar (dels för sexet, för att hon har känslor för dig och att ni har barn ihop). I det här läget är det dags för dig att vinna hennes hjärta igen. Dags för dig att visa att krisen aldrig händer igen. Få henne att känna sig mer älskad, knullad och bortskämd än någon annan kvinna i världen.

Då köper du ett PS3!? Sen gnäller du när hon fixar hår och naglar, när hon gör sig fin för dig (och andra), unnar sig lyxen i sin vardag. Och stackars du får köpa spel till din PS3 på Tradera. Efter din kris borde du aldrig köpt ett PS3. Men alla kan göra fel, så du borde sålt ditt PS3 och bjudit ut Fröken H på en rikigt fin middag. Avslutat kvällen med en kung i baren kväll och låtit henne vara drottningen.

Du har säkert hört utrycket ”gräset är alltid grönare på andra sidan”. Här fick du chansen att efter du brakade ihop som en fjolla, när ert barn föddes, då fick du komma tillbaka. Du skulle visa att ditt gräs var grönast. Gjorde du det? Det är inte riktigt den känslan jag får när jag läser din text. Du vet, att vara toffel är inte att vara det frodigaste och grönaste gräset.

Nu tänker du förmodligen att man måste vara trogen. NEJ det måste man inte… Ingen är helt trogen under hela sitt liv. Visst det finns några udda typer som faktiskt är det. Men dom udda typerna spelar typ banjo och samlar frimärken. Har man en sexlust så händer saker. Sen är självklart frågan vad som anses som otrohet. Men troheten kommer från kyrkan och dom skulle säkert anse att när du fantiserar om den lilla runda bruden i kassan på Willys, hur du smörjer in henne i smör, samtidigt som du skjuter pingisbollar med röven. Det tror jag kyrkan har en invändning emot också.

Fröken H har försökt få sitt slokande gräs att bli grönt och frodigt. Du pratar om att hon äter barnmat, äpplen och slänger matlåda… Vem bryr sig!!!???? Hon vill göra allt för att vara sexig för dig och sin omgivning. I sitt sätt att må bra så har hon dejtat vid sidan om, hållt spänningen vid liv, för hemma spelas det Ps3 och gnälls om pengar.

Du gnäller över att du aldrig vann diskussioner, du fick aldrig rätt. Herregud, ge dig själv några rejäla örfilar till dess att du blir en man. Men du gömmer dig bakom ”Du har sett mig som en pojke, att du varit min morsa”. För säger någon att du är ett barn, så finner du dig glatt och gömmer dig bakom det. Det handlar om att bestämma sig för att ”vinna” och äga diskussionen. Egentligen skulle jag vilja utveckla det här mer, men du har så mycket annan skit jag vill kommentera.

Tycker jag att Fröken H har någon skuld i detta? Har hon inte gjort något fel? Jo, det är klart hon har. Hon borde ha pratat med dig och sagt att hon måste få testa lite annat också. Samtidigt förklarat att hon ändå vill vara med dig och försökt bygga upp något. Hon borde jobbat för att ni skulle ha ert liv kvar, men samtidigt förklarat att en förutsättning för det är att att ni fick flirta och gå längre om det så krävdes, både under tiden och eventuellt efter. För hon verkar ha mycket behov av uppmärksamhet, älska att må bra och gillar sex.

Du skriver väldigt mycket om hennes lögner. Men herregud, skulle du berätta något för en person som dig? Du springer runt och luktar och provsmakar lakan för att kolla om fläckarna är mens eller sperma. Skulle du verkligen klara av sanningen utan att spinna loss helt i foliehatten? Fattar du inte att hon inte vill berätta allt. Hon tycker inte att du har med det att göra. Om det är slut, så finns det ingen anledning att berätta, för då har du inte med det att göra. Blir ni tillsammans igen, så vill hon inte att du ska veta allt, för det är ändå historia då.

Vad är mitt råd till dig nu? Jo, jag tycker att du sticker iväg till Willys och köper en rejäl laddning med kaffe från den runda bruden. Går hem, slår på ditt PS3, börjar örfila dig själv till dess att du vaknar upp och blir en man. Kanske känner du doften av kaffe och kommer till insikt över vem du är.

Du skriver att du inte fått någon negativ feedback, att folk blivit arga och gråtit. Du behöver byta umgänge! För du behöver inte support, när du bloggar så att foliehatten glöder. Du behöver några goda råd. Så ta hela mitt inlägg som konstruktiv kritik. Ta det här och gå vidare, antingen med Fröken H eller någon annan.

Lycka till!

 

Du kommer inte få svar genom att läsa bloggar, du känner inte oss och du känner definitivt inte Fröken H – hon är inte din typical housewife.
Jag skojjar om att jag väntar på hollywood då jag slutat förvånas över allt som Fröken H gör och har gjort samt att jag har varit på den nivå då jag inte vet om jag ska skratta eller gråta.
Du får stå vid hennes sida hur mycket du vill, då är ni uppenbarligen av samma skrot och korn – för så här är det, alla människor har olika värderingar, uppfattningar och sätt att se på saker, du och jag är förmodligen raka motsatser och därför skär det sig och därför flyttar du på berg för att få göra din röst hörd.
Nej jag köpte inte ett PS3 under den perioden, herre gud tror du jag är en vanlig svensk man som även sitter och dricker öl och kollar på fotboll? ;)
Nej PS3an hade jag sen innan jag träffade henne men den användes sällan, tills vi helt plötsligt började göra saker på tu man hand så där har du missuppfattat det jag skrivit, för som sagt, jag unnade mig INGENTING.
Som jag även sagt till henne, jag vet vid vilka tillfällen jag borde agerat bättre, saker jag kunnat gjort bättre, saker jag hade kunnat sagt bättre men det rättfärdigar inte det hon gick och gjorde sen.
Brakade ihop som en fjolla? Hennes XXX försvann i 24 timmar när han blev pappa.

Ja jag har varit en toffel, och återigen så vet du inte ens varför – jag aktar mig för att säga för mycket då du är både upprörd och står på Fröken H’s sida men tro mig, det finns en väldigt bra anledning till det, dels så är det för att hon är en alfahona som går över lik för att få det hon vill ha, sen var jag 21 när vi träffades, perfekt formbar för en manipulatör.
Här märks det att du och jag har olika värderingar/sätt att se på saker, du tycker det är helt ok med otrohet ”för alla gör det” – vilket är ett lamt argument.
Jag samlar varken på frimärken eller spelar banjo, jag vill inte bli bedragen alltså bedrar jag inte – jag börjar fundera på om du och din fru ger varandra frikort eller är swingers för du verkar ta väldigt lätt på otrohet

Och Ja jag är mycket väl medveten om att alla någon gång i livet är otrogna eller blir bedragna det är inget nytt, men här talar vi inte om någon enkel otrohet med nått ragg på krogen, det är planerat och inget som ”bara hände”, och stanna för barnets skull? Det är den gyllene regeln, det gör man inte, avsluta istället annars blir det lätt ett smutsigt krig som det blivit nu.

Nej, hon gjorde sig inte sexig för min skull, jag var snarare en bonus.
Det har inte gnällts om pengar, det är nu i och med bloggen det gnälls om pengar, och om någon har gnällt om pengar så är det Fröken H bakom min rygg, precis som med allt annat.
Läser du ens vad du skriver? ”i sitt sätt att må bra så har hon dejtat vid sidan om”…hahah snälla rara…ja men då är det lugnt, knulla en annan man och kom tillbaka sen, jasså det räckte inte med en, gå och knulla en till.

Luktar och provsmakar lakan? Jo men visst såatte..
Jag är medveten om att en lögn lätt föder en annan lögn, och att har man börjat ljuga om en grej så fortsätter man gärna ljuga tills det inte går längre.
Men vi pratar lögner alla tider på dygnet, lögner stora som små, lögner vid gräl, lögner vid lugna tillfällen, lögner i mail, lögner i telefon..ÖVERALLT hur jag än gjort, hur jag än tagit upp det.
Sen är hon expert på att ljuga, hon vet att hon är bra på det men hon har varit rädd för att hon inte vet vad jag vet och då har hon inte vetat hur hon ska ljuga, och det har märkts då lögnerna blivit sämre och sämre och historier ändrats.
Och inte har med det att göra om hon ljög eller inte, vi var gifta och hade en dotter så det berörde mig till 100% tack så mycket – när det gäller den här biten så famlar du i mörkret min vän.

Nej jag kommer inte att örfila mig själv, du har uppenbarligen en väldigt skev syn på förhållanden, och det märks på nivån av upprördheten som fullkomligen osar i ditt meddelande/mail.
Mitt råd till dig, hitta gud, lämna din fru och bli hallick – glöm inte gudinnorna

Hej,
 
Okej, du har din åsikt och jag anser fortfarande inte att du tar något ansvar i det som hände. Jag tyckte blogginlägg 1 var intressant och var tvungen att kommentera. Som jag skrev tidigare skulle det vara intressant att läsa den andra versionen också. Eftersom du inte verkade intresserad av att länka till hennes version, så letade jag upp hennes blogg.
 
Personligen tycker jag hon tog en hel del skuld i bloggen och den var välskriven. Jag skickade därför över min kommentar i din blogg till henne, eftersom det inte verkade som om du skulle publicera den. Då jag ansåg att hon kanske inte ville känna att alla vill bränna häxan. Annars anser jag att en kommentarsfunktion ska finnas för att hålla olagligheter borta från en blogg. Bortsett från olagligheter så bör man släppa igenom allt för att få intressanta diskussioner. Men så resonerar inte du… Du vill ha kommentarer, och sen släpper du igenom sånt som främjar dig själv. Trist! Din blogg och intresset för din blogg föll direkt.
 
Klart att vi har olika åsikter, det är ju halva poängen. Jag tycker fortfarande att du behöver örfila upp dig själv, så att du vaknar. Att du refererar till gud gör mig mest nervös… Men nej, annars tänker jag nog stanna hos min familj. Jag och min fru delar ungefärliga åsikter och förstår varandra rätt bra. Att jag också skriver ju att du skojar i din text om hollywood, och du anser att du behöver poängtera igen att du skojar? Men däremot tro mig, jag är inte ett dugg upprörd. Däremot gillar jag att du verkar upprörd och att jag lyckades få dig att spinna loss. Tyvärr hoppades jag att du skulle ta det i kommentarerna, för att få en levande och intressant blogg om vad som är rätt och fel. Jag tror att du kommer blicka tillbaka på den här tiden och se det med helt andra ögon om 10 år. Förhoppningsvis med en stortjej som du inte formar med ord som ”mamma har gjort fel… ” osv.
 
Jag tänker komma med ytterligare lite konstruktiv kritik. Jag tycker att nästa gång du bloggar, så skriv texten du vill stå för, läs den flera gånger. När du sen är helt säker på vad du vill ha med, publicera. Det är otroligt förvirrande när man slänger en blick över en text och inser att du ändrat texten.
 
Sorry för rörigt mail.
 
Lycka till med allt du tar dig för och ta väl hand om din familjHej
Jo men så är det ju, alla tycker inte lika och hur hade världen sett ut om alla tyckte och tänkte likadant.
Jag tar ansvar i det som hänt, det har jag skrivit om flera gånger, jag har hängt ut mig själv också.
Jag vet inte riktigt vilken ”andra version” du syftar på.
Och sen hann jag inte skicka länk till hennes blogg annars hade jag gjort det, som sagt det är rätt mycket nu och har varit dom senaste 3 veckorna.Jo det är ju det som varit hennes plan, hon har ju spelat ”offer” under en längre period, varför tror du hon skrivit sin blogg på det sätt hon skrivit den? Det är det här jag menar med att du inte känner varken henne eller mig. Att spela offer har varit hennes enda strategi då hon insett att hon skitit i det blå skåpet.
Hon framstår som ett offer i sin blogg, hon påstår väldigt mycket saker hon inte kan bevisa, det är hela tiden hon och vår dotter mot världen när hon flera gånger visat att vår dotter inte är prio 1 som hon för övrigt alltid sagt.
Hon har sina närmsta vänner som står bakom henne mer eller mindre oavsett vad hon gör eller har gjort, jag är inte förvånad men jag ville få även dom att tänka efter en extra gång om Fröken H.
Jag har inte lagt ut din kommentar (vilket hon lär göra istället bara för att) då du är någon som står utanför och inte känner oss, du fick istället maila privat mellan oss båda vilket är mer än någon annan fått.
Sen är inte mitt mål att starta ett kommentator krig på bloggen heller.
Jag kan säga så här, jag har släppt igenom ALLA kommentarer utom din, för dom som kommenterat känner mig och fröken H.
Jag vet även självklart att alla inte står på min sida och det handlar inte om sidor heller men sidor blir oundvikligt, jag vet att många av våra bekanta pratar bakom kulisserna också och tycker och tänker i det tysta – helt ok!
Hur menar du att min blogg föll direkt?Att jag refererar till gud och du pratar om att jag ska örfila upp mig, tja vi är väl på samma nivå då. :)
Du har inte fått mig att spinna loss, jag är hur lugn som helst när jag skriver till dig, men visst, mitt känslospektra är ju lite här och var just nu men jag börjar landa.Jag står för min blogg 100%, som jag sagt jag ville bara få ut sanningen för den har hon inte berättat och det har jag märkt på folks reaktioner, många som trott henne, läst min blogg och vänt på klacken.
Jag har erkänt vart mina fel har legat men det ger inte ens partner rätten att göra som hon gjorde – och ja jag är medveten om att våra värderingar skiljer sig här så vi behöver inte gå längre.
Jo jag har ändrat lite här och var i texten och som jag skrev högst upp, det är lite ”huller om buller”, men det huvudsakliga nådde i alla fall fram.Ta väl hand om min familj, vi är mitt i en skilsmässa och hon vill inte ha någon vidare kontakt med mig, blockerad på facebook bla. Lycka till med allt själv, jag hoppas du är nöjd med svaren du fått av mig, även om vi är oense på vissa punkter 

Men det var ju trevligt att du fick skratta lite Fröken H, jag bara väntat på att någon ska komma med någon form av kritik..
Och du var ju trevlig igår när jag kom hem till oss för att lämna en bärbar dator till dig(som för övrigt är min egentligen) samt hämta min stationära dator.
Du frågade om jag kunde vara söt och köpa cigg till dig på vägen, vilket jag gjorde..
Det första som händer och under en 20 minuters period innan jag till slut åker hem till mitt andra hem är att du polisanmält mig, min syster för en drös med saker, och som jag sa, varsågod om du känner att du måste gå hela den smutsiga vägen.
Lägg ner verksamheten istället, gå vidare, du har Mr R, jag har mig själv och tillsammans har vi Norpan.
Föresten vi är fortfarande gifta i allra högsta grad, bara för att papper är inskickade så betyder det inte att vi per automatik är skilda, du vet, brev kan komma bort i posten, så tills vi får bekräftat att vårat ärende tagits om hand så är du fortfarande gift med mig, tänk på det när du rullar runt i vår säng med Mr R – för det kommer du ju göra oavsett vad jag säger(det har du ju bevisat en gång, för du gör ju som du vill jämt) och jag tänker inte sitta och campa utanför vår dörr för att se till så du inte gör något vidrigt.
 
 

Del 3 – Om sanningen ska fram, vill du ligga med mig då?

Då jag känner att jag har fått mitt sagt och 435 personer läst bloggen så har jag nu tagit bort den.
Folk har läst, folk har pratat, folk har fått välja vad dom vill tro, vad som är sant och inte och det var min poäng, självklart så vill jag ju att alla ska tro mig men det visste jag redan innan jag lade ut bloggen att vissa personer skulle ta avstånd från mig.
Men samtidigt, när dammet har lagt sig så ser man vilka vänner man har, vilket stöd och support man fått från andra.
Det har varit en lärorik månad, den värsta i mitt liv och resan är långt ifrån över, Fröken H har redan gått vidare och har sitt försprång – jag kommer börja min resa nu, vart den tar mig det vet jag inte…

Fröken H har blockerat mig på facebook och har pratat om att byta telefonnummer, tagit bort skypekonto med mera med mera.
Jag varnade dig för hur mycket jag visste och att du inte skulle ljuga för mig och du var inte förberedd på den tjocka pärm jag hade med information och bevis så nu tror du att jag mer eller mindre fjärrstyr din telefon och har hjärnkoll, det har jag haft också men jag vet att jag inte kan eller orkar hålla på så i all evighet för då kommer jag aldrig gå vidare.
Faktum är att under hela helgen(och även under förra veckan) så har jag inte kollat upp någonting hos dig, jag har inte brytt mig, jag fokuserade på min blogg, mitt avslut.

Blogginlägg #1

Det är jag, den där manipulerande kvinnan som ljuger som en häst travar.
Den kalla hänsysnslösa som dansar på din grav och njuter av att se dig lida.
Psykopaten som gråter när kisse gör illa tassen, som älskar kramar och mår illa när nån annan är ledsen för själen gör så ont.

Ja du har ju tyvärr visat att du ljuger som flera hästar travar, och ja det har känts som att du dansat på min grav, något samvete har jag inte sett till, enbart när jag fått pressa dig så kommer det tårar, men eftersom jag inte kan lita på dig längre då du sprängde bort all tillit så kan det lika gärna vara låtsas-tårar, som du även själv sagt ”jag är en jävligt bra skådis”

Nu sänker jag mig till din nivå, jag möter dig på dina marker för uppenbarligen är mina alldeles för höga för dig och du kommer inte upp.

Nej Fröken H, du sjönk lågt i och med det du gjorde, jag sjönk till samma nivå i och med bloggen, fast jag är i alla fall ärlig.

För ett år och fem månader sen gick mitt vatten, det var midsommar.
Vi satt på balkongen Mr P och jag medans vi väntade på att värkarna skulle komma igång ordentligt.
Mr P roade sig med att gnälla hejdlöst över detta otroligt tråkiga sätt att spendera midsommar, jag hade bara tankarna på att snart är hon här.

Jag gnällde inte, jag påpekade det ironiska över hur dött det var överallt och att vi satt på en balkong och väntade, du får det att låta som att jag satt där sur och irriterad.
Jag tyckte det var rätt mysigt ändå där vi satt i vår ensamhet.

Efter många turer kom vi in till förlossningen och eftersom den redan finns beskriven här så kommer jag inte gå in mer på det utan istället berätta om ensamheten.
Jag födde barn ensam tillsammans, enda gången Mr P log var när vi fick in lustgasen, tyvärr resulterade det i noll smärtlindring för mig eftersom han inte släppte över den i tid till mig vid flera tillfällen.
När jag berättade detta för honom, en av de få gånger han har kunnat kommunicera lugnt med mig så sa han bara.
Du måste förstå, jag var i shock….

Du födde inte barn ensam, jag har fått höra att jag tydligen bara satt i en stol och frågat ”är du klar snart”…nog för att jag också kan vara kall men snälla?
Och enda gången jag log var med lustgasen och jag tog den från dig?
Det var ju du som gav den till mig, och du har skämtat om hela den händelsen sen dess, men nu är det helt plötsligt så hemskt att din junkie till man tog lustgasen ifrån dig.
Tror inte ens jag använt ordet chock under förlossningen, snarare spänd och riktigt riktigt nervös under kejsarsnittet, du ville hålla min hand, jag ville ha den lilla lilla space då det största i livet precis var påväg att hända. Så fort jag fått upp Norpan i min famn, klippt navelsträngen, satt på blöja och kläder så gick jag direkt över till dig med henne och vi gjorde inget annat än att le.

Väl hemma var han mest sur, jag märkte det inte först eftersom jag var i min nyförlösta bubbla men när han inte ville ta alla sina pappadagar för han inte ville vara hemma så började jag ana att det var något.
På min födelsedag lite senare hade han nått ett stadie av total ignorans, han pratade inte med mig, kalla Norpan för bebis och inget annat.
Han tog inte gärna i henne och han svor om han var tvungen att avlasta mig.
Jag fick be flera gånger om hjälp med henne så jag kunde duscha.
Här började min kärlek dö.

Jag var inte alls sur, jag minns mycket väl hur du satt i soffan med Norpan i din famn, du sjöng och du grät glädjetårar medan jag var ute på balkongen och rökte, och jag log för mig själv och blev nästan tårögd.
Jag kallade Norpan för bebis för att det var precis vad hon var, och ja jag tycker det är ett sjukt gulligt ord.
Jag svor inte när du bad mig ta henne(sen svär jag inte speciellt mycket heller för den delen), du får mig verkligen att framstå som en riktigt kall människa, vi pratar om en liten bebis här, hur kan jag inte beröras av något så litet som jag skapat? Och sen det faktum att det var absolut inga problem någonstans i början tills koliken kom in i bilden. Och jag pratade inte med dig? Vad gjorde jag istället? Satt i ett hörn och frågade om du kunde få tyst på Norpan?
Vem var det som fick se till att Norpan fick i sig mat på BB? Jag, vem gick upp mitt i natten och gjorde ersättning i små hostmedicinkoppar och försökte få i henne då hon inte ville ammas, jo jag.
Samtidigt som hon gick från 2626g till 2440g efter 2 dagar.
Så du kan inte säga att jag satt iskall, sa ingenting, gjorde ingenting etc..
Och ja jag vet att du var en jättebra mamma dom första 10 månaderna och att du tog henne mest, det har jag sagt till dig också.
Skillnaden mellan dig och mig i våra bloggar är att jag kan skriva positiva saker om dig och ge dig beröm för saker samtidigt som jag skriver negativa saker – finns det någonting positivt om mig i det blogginlägget du just skrivit?
Bara det faktum att du skrivit 3 blogginlägg på din blogg sen allting startade och mig nämner du först i sista inlägget – det är ju det här jag menar, jag har fått allting av dig så sent, som att du måste bygga upp någon form av dåligt samvete för att ge mig känslor.

Helgen efter födelsedagen tror jag det var, (till skillnad från Mr P hänger jag inte upp mig så förbannat på datum) så ville han skiljas.
Han hade fått en pappapsykos.
Jag kämpade med honom igenom den och han stannade men Norpan släppte han inte in.

Jag hängde inte upp mig på datum i min blogg, det var för att det skulle bli lättare att hålla isär vissa händelser då jag som bekant skrev 19 sidor i word – rätt mycket text, rätt mycket att skriva om.
Släppte inte in? Hon är ju uppenbarligen trygg nog hos mig att jag kan lägga henne inom 5-10 minuter medan du kan spendera allt från 10 minuter till 1 timme, men visst, mamma är favoriten det är jag medveten om.

Norpan blev sjuk, vi hamnade på akuten.
Natten spenderade jag ensam med henne för han sov hos sin syster.
Han skulle komma dagen efter men dök inte upp.
Jag ringde och ringde och ringde men inget svar.
Tillslut fick jag ringa hans svåger som väckte lilla Mr P ur sin skönhetssömn och när han väl kom in till sjukhuset var han så grinig.
Här dog lite till av min kärlek.

Ja min telefon ringde inte på morgonen och det blev en sen natt då jag hade svårt att somna, för tro det eller ej det var inte lätt för mig heller att se lilla Norpan ligga i stålsäng med slangar i huvudet.
Du påstod igår (13nov) att jag inte var på sjukhuset och att du var ensam, finns bildbevis för att så inte var fallet, du överdriver väldigt väldigt mycket, tänk på vad du säger.
Fast då säger du väl att jag var där, tog en bild och sen drog jag igen.

Och ja du var jätteupprörd den morgon, du kallade mig en f**** med mera, och grinig? Ja det kanske jag var men du var ju ännu mer grinig :)

Mr P är ingen positiv människa, snarare tvärtom.
Han hatade lägeneheten, vi sålde den.
Vi fick erbjudande om ett hus till ett bra pris, han vägrade för han ville inte binda sig så hårt vid mig om han skulle vilja skiljas.
Vi hittade en lägenhet, två dagar senare börjar han klaga på allt.
Sakta sakta dog den lilla kärlek jag hade kvar och ersattes med medömktan

Att köpa hus för dig är som att gå ner på konsum och handla mat, för mig är att köpa hus riktigt jävla stort, därav tvekandet och det var ett hus vi hade behövt lägga ner ett par hundratusen på för att renovera även om vi skulle fått det till bra pris, i efterhand så skulle vi ha köpt det men fortfrande, husköp och miljonbelopp, sorry att jag tvekade, it happens.
Jag klagade inte alls i början av nya lägenheten, men ja det finns en hel del negativa saker med vår lägenhet.
Och den första lägenheten, du var lika missnöjd som mig, dels så var den för liten för oss alla 3 och somrarna var horribla, korsdrag existerade inte, 50 grader på balkongen med en bebis, ska jag vara positiv?
I början när vi träffades så var jag negativ till mycket det stämmer, det var min quest att jobba med precis som du har haft flera saker du jobbat med, och du vet att jag blivit en bra mycket mer positiv person än jag var för 3 år sedan, men det är lättare att bara nämna det som någonting negativ…Fröken Negativ.
Varför tror du jag hängde ut mig själv i min egen blogg? Jag har försökt ge en så rättvis bild av oss båda som möjligt.

Jag bet ihop, tänkte det kunde bli bättre, vi kunde hitta tillbaka till varandra.
Sommaren kom och med den kom dödstöten, han vägrade umgås med mig och Nova annat än i lägenheten.
Vi var på stranden – han hade egentid
Vi var hos vänner – Han hade egentid
Vi var i lekparken – Han hade egentid
Vi var på äventyr – han hade egentid.

Jag grät, jag bönade och jag bad honom följa med oss nån gång och gång på gång lovade han att nästa gång så….
Nästa gång kom aldrig, han stängde ut mig helt.

Ja det var en tuff period för mig, men samtidigt I allt detta elände som du beskriver så kunde vi även skratta, le, prata och ha sex precis som vanligt…du vet dom flesta människor glider I från varandra på riktigt, dom har inte sex, dom pratar inte med varandra men det gjorde vi – du har ju lika mycket ansvar I detta som jag när du låtsas som ingenting.
Ja du blev jätteledsen och arg, kastade ett ljus efter mig när jag inte ville följa med till Vaxholm, men nästa gång följde jag med, jag vet..grattis..1 gång.
Sen är det så att ja jag hade ”egentid” men det var för att städa vårat hem som du aldrig gjorde, Norpan var rädd för dammsugaren så det var enda alternativet, sen att du lägger ihop alla tillfällen till ett enda det är ditt eget problem.
Fortfarande, vi hade båda tufft i omgångar men du gick fortfarande och gjorde något så korkat och dumt.

Jag var på krogen med en vänninna, jag blev drogad och avslutade kvällen på akuten.
Med oss var en av mina manliga vänner.
Jag har aldrig känt mig så blottad i mitt liv, all kontroll var borta och hela min själ sved.
Skakad, rädd med en kropp som förtvivlat försökte göra sig av med smärta och gifter kom jag hem.
Fru C hjälpte mig upp i lägenheten, Mr P sov.
Han visste vad som hänt men sova var tydligen viktigare.
Jag frågade honom, var du orolig?
Nej, jag kan förstå att du blev drogad….

Ja din manliga vän som du sedan låg med, smög med, ljög med, pratade med konstant, spelade med, lekte med, hånglade med, gick på krogen med – det var inte bara någon oskyldig flörtprojicering av mig på honom det är det lamaste jag hört.
Som jag sa till dig, när jag skulle gå och lägga mig så kände jag i varenda nerv i kroppen att det var något, eller något hade hänt, 20 minuter senare ringer din kompis och berättar att du blivit drogad.
Jag hanterade inte situationen jättebra, men precis som innan så verkade du inte så berörd av situationen, jag gav dig en kram, strök dig över huvudet och tänkte att hon berättar för mig när hon känner för det, jag är inte speciellt PÅ, jag exploderar aldrig i en flod av känslor som exempelvis du gör – jag påstår inte att det är en bra sak från min sida men som du alltid sagt under alla år; ”Vill du ha mig så får du ta mig som jag är”
Jag drog ett plump skämt om att ”Så het som du är så är jag inte förvånad”, jag är inte jättestolt över kommentaren men jag menade väl.
Och jag visste ju att det hade gått bra, jag visste att din kompis och Mr N var där hos dig, och ja jag hade velat ge dig mer kärlek än vad jag gjorde.
Jag ångrar det speciellt eftersom det var där du inledde din första otrohet, hade jag bara..tänk om jag…jag skulle..jag borde ha.. – självklart har jag haft dom tankarna.
Det var därför för några dagar sedan (torsdag tror jag) som jag satte mig med dig i soffan, jag strök din kind och bad dig berätta om alla tankar, känslor och om hela händelseförloppet den kvällen, jag sa även att det är försent nu men jag vill ge dig detta innan vi avslutar, sen kramades vi och jag pussade dig i pannan och sa förlåt.
Jag har inget minne av att jag sov när du och Fru C kom hem, vad jag minns så kom du och la dig i sängen och jag höll om dig, du var iskall och du skakade.

Min vän som var med den kvällen brydde sig, han frågade, han tröstade.
Jag sökte mig till honom för han gav mig något jag saknade.
Han gav mig omtanke.
Efter ett tag upptäckte jag att jag kunde ta dem känslor han skapade i mig och applicera dem på min man.
Så praktiskt!
Jag gick från att vara nedstämd och avstängd till att blomma upp.
Nu kunde jag orka till Norpan började dagis.
Var det fel?
Ja garanterat!
Ångrar jag mig?
Som fan!
Kände jag egentligen något för denna man?
Nej inte ett dugg men han var förbannat praktisk att ha.
Är jag kall?
Ja i sånna här situationer kan jag vara riktigt hänsynslös, det är så livet skapat mig.
Hur som avslutades denna lilla pinsamhet rätt fort, jag lät livet rulla på och inväntade rätt tid att ta upp skilsmässa med min man.

Din vän som brydde sig, ja han blev tydligen helt förstörd, och ja han är rätt trasig, mysig kille men trasig själ som låg med min Fru. Jag är dock tacksam att han valde att vara ärlig med mig, han hade bara kunnat lägga på när jag ringde flera gånger men han berättade allt.
Du säger att du ångrar dig som fan och allt sånt, det jag eftersökt ändå sedan jag konfronterade dig är ånger, tårar, ett samvete…men det kom aldrig, du kändes mest ledsen över att du blev påkommen, och du gjorde ju inte saken bättre med hela Mr R incidenten när du tar hem honom innan det ens gått en vecka till vårat hem när dessutom Nova var hemma – det förlåter jag dig aldrig för, när du gör så dumma saker och sedan gör en nästan ännu värre sak…det är ofattbart, och dina bortförklaringar är ju bara löjliga samt att du ändrade dina svar flera gånger och fortsatte ljuga – du ville, du gjorde..som vanligt.
Nej Fröken H din flört avslutades aldrig riktigt, du fortsatte ha kontakt med honom till och från, i Oktober pratade du fortfarande mer med Mr N än med mig i telefon.
Du inväntade rätt tillfälle att ta upp skilsmässa med din man? Så du hånglar loss med Mr R på båten framför dina kollegor dessutom helt ogenerat, spenderar natten med honom, jag har väl kommit på en sisådär 15-20 lögner gällande den här kryssen.
Återigen, du tyckte, du ville, du gjorde och sket fullständigt i mig och Nova, och det roliga är att jag hade inte ens hunnit ta upp din första otrohet, om du nu skämdes så mycket över Mr N incidenten då hade du inte gjort som du gjorde på kryssen – så istället för att konfrontera dig gällande 1 otrohet så blev det till slut 2.
Så du kom hem efter den kvällen/natten med Mr R och sen har du sex med mig på kvällen, det känns ju mysigt och veta så här i efterhand – duschat hade du förmodligen inte heller gjort.
Känns lite som med D.M och mig, han blev helt förstörd när du inte ville ha honom längre men mig behöll du – och du hånglade tydligen loss med honom på någon julfest..framför alla kollegor – varför måste du alltid visa dina kollegor att du har ett ragg? Som sagt, du har ju fastnat i en loop, du gör samma sak om och om igen.
Jag har fått lögner av dig hur jag än tagit upp saker, vilken tid på dygnet det än varit, jag har prövat det mesta men they just kept on coming.

Sen hände det något, jag mötte en man som bara klev rakt in i mitt hjärta.
Men den historien är alltför fin för att blandas in i sånna här smutsiga sammanhang.
Och du Mr P….. Han har läst hela din blogg som du ville.

Ja det förstod jag väl att han har gjort, jag förväntade mig inte att han skulle lämna dig, jag hoppades på det men jag vet hur det är att vara nykär tillsammans med dig, fyrverkerier 24/7.
Ja du fick bekräftelse och kärlek från någon ny, det är väl inte så konstigt att han klev rakt in i ditt hjärta precis som jag gjorde.

Been there, done that…

 

Blogg inlägg #2:

Jag blundar, öppnar mina sinnen och drar ett djupt andetag.
Ljusen brinner runt om mig, musiken är mjuk och smeksam.
Doften av rökelse fyller luften.

Jag borde kanske känna mig ledsen, de var många som vände mig ryggen.
Istället känner jag mig renad.
Jag tillät mig själv att bli arg häromdagen, jag blev så arg att jag nog hade gjort något dumt om inte två starka armar slutits om mig och tagit med mig ut.

Jag vill verkligen inte hacka på dig längre men du skapade detta själv.
Jag hatar dig inte, jag hatar det du gjort mot mig, nova men även dig själv.
Mr R kostade dig väldigt mycket, du kommer säkert säga att det var det värt det men det kan du samtidigt inte säga heller för det skulle låta riktigt illa.

Jag fortsätter andas och tänker på den helg som varit, den var själsvårdande.
Mina fantastiska kollegor som ger så mycket energi, den efterföljande nattens tvåsamhet
Djupa samtal, sorg, lycka, tårar och skratt.
Jag kan återskapa alla känslor där jag sitter.
Känna hans armar runt mig när jag behöver dem, det är trygghet.

Trygghet är viktig, särskillt nu.
Jag vill kunna ge Norpan den, min trygghet.
Glädje är viktigt också, att kunna le och skratta.
När saker är svarta så botar man det med ljus.

Jag är lugn nu, jag har gått vidare, du har gått åt ett annat håll, nu är det nästan total ignorans från ditt håll. Vill du prata så vet du vart jag finns, du är fortfarande Smulan och mor till mitt barn.

Jag får allt detta.
Trygghet, glädje, skratt och omtanke från mina vänner.
En varm famn att krypa upp i och känna sig beskyddad.
Ett öra som lyssnar och ögon som ser in i mina.

Egentligen är det intressant, alla tror att de känner mig men få gör det.
Den här personen bara klev rakt in och såg mig, inte den person jag visade utan mig.
Dem som tror dem känner mig antog genast att jag satte in alla medel på att förföra.
Då får ni tro det för vi som var med vet sanningen.
Allt bottnar i kärlek, även den pågående stormen.
Och hur man än vrider på det är kärlek aldrig fult även om den kan skapa väldigt mycket smärta.

Jag känner dig och jag vet vem du är, vissa ser det på en gång, andra ser det aldrig.
Jag har lärt känna dig väldigt intensivt den senaste månaden, jag har sett sidor av dig jag inte sett tidigare då det är mörka mörka sidor som nästan aldrig ser dagens ljus.
Du har ju tyvärr visat gång på gång att förföra är din vardag, du har gjort detta förr, och risken finns att du gör det igen.
Eller så kommer du, tack vare att jag slog tillbaka med dunder och brak tack vare bloggen, få dig att vakna till liv och inse att du inte kan göra om allt detta igen när du insett hur påkommen du blivit, och ja ..nu tror jag faktiskt att du skäms, men bara för att du blev påkommen och allt som följde med.

Och dom som var med? Jag vet inte om du syftar på kryssningen, men jag har fått bekräftat från ”dom som var med” där i alla fall och kanske någon till – klart det alltid är gulligt och rosa små moln när folk är kära – men återigen, på sättet du gjorde det…
Och tyvärr så var din ”kärlek” ful, med tanke på att vi har en dotter, känns som ett mindre hån mot vår dotter när du säger så.